Sommarläsning: rekommendationer och varningar.

På sommaren brukar jag plöja böcker. Jag tar igen den läsning jag aldrig orkar med under arbetsåret då jag stupar i säng varje kväll och sällan kommer på tanken att läsa annat än med barnen. Hittills under årets semester har jag tagit mig igenom en halv bok: Min mosters migrän av Hanne-Vibeke Holst. Jag hade stora förväntningar efter att ha slukat hennes trilogi om kvinnor och makt i Danmark. Men detta är ett förstlingsverk. Riktigt långtråkigt och självupptaget. Jag överväger att avbryta läsningen, vilket är något jag nästan aldrig tidigare gjort.

Desto större behållning har jag av att läsa med barnen. Kalle som är fem, är fortfarande i Alfons Åbergstadiet, men åttaåringen intresserar sig för allt möjligt. Han läser mycket själv, men tycker fortfarande om högläsning. Ofta turas vi om och läser ett kapitel var. Här kommer tre guldkorn:

I samband med utbrottet vid Eyjafjallajökull tog det gamla vulkanintresset fart. Johan fick höra talas om Pompeji och ville veta allt. Jag lånade en faktabok på biblioteket och blev av bibliotekarien tipsad om Tillbaka till Pompeji, en äventyrsbok med mycket fantasi där man samtidigt får hela historien om utbrottet och tiden före. Jätterolig och lärorik! Sonen vill på inga villkor resa till Pompeji eftersom han läst att Vesuvio ännu är aktiv. Jag skulle gärna vilja komma dit, så det kanske vi gör när barnen blivit lite äldre. Av Kim M Kimselius.

När klassen åkte till biblioteket kom Johan hem med Den otroliga månresan. Den påminner om föregående bok, en fantasihistoria som bygger på den första månlandningen. Även här får man historien på köpet. Liksom Tillbaka till Pompeji handlar den om en tidsresa bakåt i tiden. Bokens huvudperson undviker listigt att hamna i amerikanskt fängelse år 1969 genom att på frågan om vad han heter svara "Willy Wonka". Boken är dessutom språkligt rolig då Walther är en mästare i baklängestal och en del text är skriven baklänges. (David Donohue)

Om änglar, gudar och hjältar läser vi just nu. Med fina bilder och lysande berättarteknik (om än några språkliga svagheter kan skönjas här och var- måhända översättarens ansvar) gås världreligionerna igenom. Vi har ännu bara hunnit läsa om buddhismen. Johan tycker att det är jättespännande och har alldeles själv konstaterat att berättelsen om Siddhartas födelse inte så lite påminner om Jesu födelse och att Buddhas fjärde sanning är nästan identisk med gyllene regeln. Författare är Janny van der Molen.